Lördag den 24 april avslutades Föreningens 15 års Jubileum med en intressant föreläsning om Kvinnoöden från Västergötland av Karin Edvall
Karin Edvall som sedan många år tjänstgör på Landsarkivet i Göteborg  och vid genomgång av arkivmaterial under åren fängslats av de många människoöden som finns i våra arkivhandlingar.
I samband med en barnledighetsperiod mognade tanken på att redovisa några av dessa öden i en bok.  Karin Edvall utkom 2002 med boken De bortglömdas skuggor som handlar om 12 olika kvinnoöden under 1700-1800 talet  i en för alla hårt tid speciellt för kvinnorna.

En av kvinnorna var Anna Andersdtr, dotter till soldaten Wass på soldattorpet i Källunga, Herrljunga, och som ville skiljas pga osämja mellan makarna. Fadern Anders Wass rymde från familjen när dottern var endast några år och lämnade gravid hustru och dotter utan försörjning. Dottern fick tidigt tjäna sitt uppehälle som piga och 22 år gammal och ogift blir hon med barn. Vilket inte var lätt på denna tiden för fattigt folk.
Soldat Lyck, som var på samma rote som Annas far, erkände barnet som sitt och lät kyrkta Anna. Hon kom som gift soldathustru att hamna på torpet Getabacken där hon var född.  Problem kom snart i äktenskapet  och prästen fick infinna sig för medling mellan makarna. Efter flera turer och bråk dömdes till skilsmässa men en ny medling mellan makarna kom till stånd, det var inte lätt på denna tid att vara ensam om försörjning och barn mm, och Anna stannade kvar hos Lyck.  Anna lämnade hemmet under perioder när Lyck blev för våldsam och vid en sådan frånvaroperiod stannade hon inte hos sin mor utan gick vidare till Viskafors där hon var i tre månader. När Anna kom hem fick Lyck reda på att hon var gravid och han genomförde då äktenskapsskillnad och Anna kastades ut från hemmet. Hon erkände efter påtryckningar att Lyck inte var far till barnet och dömdes till böter på 26 riksdaler för enskilt hor. Böterna omvandlades till 20 dagars fängelse på vatten och bröd som hon fick avtjäna på Vänersborgs länsfängelse.
Anna var troligen på vandrande fot de kommande åren, då hon inte hittats i några arkiv. Hon hittades på julafton 1835 ”ihjelfrusen” enl dödboken och begravs någonstans vid Källunga kyrka .